Karin på Pettas har gett oss riktiga tankenötter den här månaden. Förra veckans idyll var inte alls självklar om vad jag skulle knacka ner här. Och inte den här veckans heller.
Jag har funderat och tänkt och funderat igen och kommer fram till samma sak i stort sett hela tiden...
Min erfarenhet av löften är inte så rolig och därmed inget att skriva om. Nog för att jag säkert skulle behöva skriva av mig eländena men inget roligt för er att läsa. Så jag byter lite raskt och berättar om följande i stället...
Inte för att jag egentligen gav något löfte direkt. Utan jag bestämde mig helt enkelt att nu räcker det! Nu är det slut!
Jag hade försökt ett par tre år tidigare men då höll det bara i sex månader och ska jag vara ärlig så ville jag börja igen den gången.
Nu gällde det. Klarar jag det här?
Visst gör jag det, jag vill ju!
Sagt och gjort. Jag la av. Berättade inte för någon!
X-maken kom hem efter någon vecka och hade köpt ett paket till mig och när jag sa att han fick behålla skiten för jag vill inte ha, "jag har inte -på två veckor!" då blev han paff för han hade inte märkt det... Jag blev glad för jag kämpade ju en del med humöret...
När jag i samma veva fick veta att jag väntade min underbare son så var ju saken klar! Jag ska inte röka mer...
Jag hade inte klart för mig att jag var gravid, jag kände det på mig, men hade inte svart på vitt. Jag la av för att jag mådde skrutt av att hålla på, kände mig som en överfull askkopp invärtes och det var också anledningen till att jag slutade några år tidigare.
Men så här tjugofem år senare så kan jag ju helt ärligt säga att det blev ett löfte. Ett löfte som jag hållit. Och tänker hålla! För aldrig att jag vill trilla dit igen!
Nästa vecka: I väntans tider
Ha en fantastisk helg!
Anna, Karin i Stockholm, Livsrummet, Olagkatt, Pettas, Tove, Ulla
12 kommentarer:
Grattis till ditt 25-årsjubileum!
Inget lätt tema, men det fixade du bra. grattis till 25 rökfria år! Själv har jag "bara" varit rökfri i tio år, men är glad att jag slutade - bättre sen än aldrig sägs det :)
Härliga bilder till ditt inlägg; bra jobbat med ditt löfte!
:-) Må gott!
Åh, så bra! Bästa löftet man kan tänka sig, tycker jag – att vara snäll mot sin egen kropp. Och vilka underbara bilder dessutom.
Bravo!
Men blev det inte lite dyrt? När jag slutade belönade jag mig själv för varje rökfri vecka så jag höll på att ruinera mig själv. Men du klarade det utan belöning ?
Vilket toppenlöfte! Och att du har klarat dig, är ännu mera toppen!
Jag vet vilken kamp du har haft, för fastän jag själv inte har varit i den så har jag jobbat med rökavvänjning i många omgångar tillsammans med andra.
Ja, det är ett bra löfte! TACK Karin!
Tack, Olgakatt!
Tack Anki!
Grattis själv, tio år! det dubblar du lätt!
Tack, Tove!
Må gott du med!
Tack! Jag belönade mig inte. Vet att jag tänkte ge mig något efter ett visst tid men jag kommer inte ihåg om jag gjorde det....
Tack! Ja, det är en kamp det är det!
Skicka en kommentar