Så kom den dagen som oundvikligen ska komma till oss alla.
Min kära kära mamma lämnade jordelivet för något annat..
Det är en sådan oerhörd sorg och det gör så fruktansvärt ont i mig.
Jag är säker på att du har det bättre där du är mamma men jag önskar ändå att jag fått ha dig hos mig!
Jag vet att du inte kände dig färdig här..
Du såg så mycket fram emot att få fira din födelsedag som du ju missade när du låg på sjukhus.
"Vi får ta kalaset lite längre fram, när jag är frisk, sa du.
Jag är glad att vi köpte med en tårta till dig och att vi åt den tillsammans där på sjukhuset..
Bara för en fyra veckor sedan satt du där i sjuksängen och längtade hem till din fina fina fåtölj och ännu mer fina tv, som du sa. Den "lilla" pluttvn på väggen där i ditt sjukrum gick inte att se på.
Annat var det hemma hos dig!
Och stavningen i korsordet, hur stavar man till...? - vad det var du frågade, har jag nu glömt, men det var ett ord med dubbel innebörd, som gått eller gott. Och hur du sakta nickade och sa, "ja, just det". Du hade alltid svårt för den typen av ord. Men där i sjuksängen hade du tid att tänka på sådant.
Och för bara en vecka sen när jag hjälpte dig att äta soppan, som du tyckte så mycket om så frågade du mig "tror du jag ska klara det här?" och jag svarade, -det tror jag men det är du som bestämmer...
Du låg där alltför länge, kära mamma!
 |
| Vi ses i framtiden säger min dotter och i Nangijala som min näst äldsta systerdotter säger... |
Du gav alltid mer än du tog kära mamma!
Tog alltid så väl hand om alla dina nära och kära, mycket mer än om dig själv.
Hela mitt liv flimrar förbi i tankarna, olika saker som vi gjort tillsammans både när jag var väldigt liten och som vuxen. Och det är väl så det ska vara. Livet passerar...
Jag kommer alltid att sakna dina kloka ord, dina roliga kommentarer i dem mest konstiga situationer.
Jag hatar att inte kunna ringa till dig, som jag gjort nästan varje dag så länge..
Jag är för alltid tacksam för att du var min mamma!
Du ska alltid finnas med mig!
Farväl kära mamma!
7 kommentarer:
Så sorgligt och så fint du skriver om henne! Du har henne inom dig för alltid!
Varm och berörd kram till tröst och tanke på dig i de dagarna framöver som du ska ta dig igenom!
Så fint du beskriver saknaden och tomheten OCH din mamma! SÅ ledsamt för dig. Nangijala känns bra att tänka på, eller att vi bär kvar varandras liv så länge vi minns och kan berätta om de som gått ur tiden. Kram
Tack Tove<3
Tack Anna<3
Så fint du skriver om din mamma. Hon måste ha varit en underbar människa. Beklagar verkligen din förlust.
Hälsningar
Birgitta
Tack Birgitta!<3
Hon var fin min mamma!!
Helena. Vilket vackert farväl till din mamma.
Ja, hon var verkligen snäll, din mamma. Ser henne framför mig när hon går på parkvägen i Blackeberg. Ser hennes stil och gång. OCH hur hon alltid var snäll och vänlig mot oss.
Fasiken, det är för jävligt att folk ska dö. Ändå ska alla dö.
Men det gör ONT!
Kramar kramar och kramar!!
Skicka en kommentar