Igår morse när jag körde till jobbet regnade det små små miljoner droppar. Som alla landade på framrutan på samma gång om och om och om igen. Torkarna svepte bort och lika fort var där nya.
Lägg därtill ett mulet grått mörker och allt flyter ihop i en enda röra. Det är inte lätt att se framför sig då.
Min väg till jobbet är landsväg, genom åkrar, skog, beteshagar, gårdar och små byar. Jag älskar den vägen. Det går lagom fort. Inte jättemycket trafik och en hel del trevliga betraktelser. När det är tillräckligt ljust dårå…
Men när snön kommer får jag nog åka motorvägen. Den är (kanske) bättre underhållen. Den är några kilometer längre men tar endast 1 minut kortare tid att åka. Därför kör jag den andra, som jag gillar mer. Motorvägen är dötrist!
Ledig helg väntar framför oss.
Skönt! Jag är trött. Behöver lata mig och återhämta kraft.
Vi har inga stora planer. Det blir som det blir. Det gillar jag!
Den stora gravsmyckarhelgen är här.
Jag och dottern var till graven i förra veckan så det blir nog inte den här helgen. Men det vet jag inte än.
Ha en fin helg!
Stor kram
4 kommentarer:
Hej Helena!
Länge sedan sist!
Kommer återuppta mitt bloggläsande igen.
En enkel lugn ton i ditt inlägg här, om vardagen, motorvägen eller inte och så regnet!
Må så gott kram!
Jag vet ju hur härligt harmoniska landsvägarna kan vara i Roslagens famn, så jag förstår precis vad du menar; men förstår också att du tar till motorvägen när det blir vintrigare förhållanden. Njut av lugnet, återhämta krafterna och ha det så bra, så bra!
Här skiner solen just nu, säkert också på dig på andra sidan pölen. <3
Hej Tove!
Välkommen! Tack! Så glad jag blir över dina ord!
Må gott själv!
Kram<3
Men visst är dem! Det ska jag göra, njuta-återhämta-och ha det så bra så bra! Och Ni också hoppas jag!
Inte så mycket sol igår men uppehåll!
<3
Skicka en kommentar